Vuxenpoäng deluxe idag och jag skojar inte!
Har haft möte idag på jobbet för utredning av pension och föräkringar. Och jag är 21 år. Hjälp!
Var ganska deprimerande, vi pratade mest och vad som händer när jag dör(med mina pengar alltså), hur mycket(ehh… lite!) pengar jag får om jag skulle bli långtidssjuksriven eller förtidspensionerad.
Nu om något betydligt mindre vuxet och mer spännande. Ändå sedan i måndags har Mr. Bubbles bott på mitt skrivbord. Japp,det är mitt alldeles superfina knallorangea skrivbord. Jag är en den enda på hela kontoret som har ett orange skrivbord! Och den enda som har en collectors edition-Big Daddy på sitt skrivbord också för den delen. Han är min inspiritaion och motivation vilken dag som helst i veckan.
Sen har jag fruktansvärt ont i min högra ”pektå”. Den är ganska svullen och har gjort mer och mer ont sedan igår morse. Kan man stuka tån i sömnen? Vet sjuttsingen vad jag har gjort. Jag som hade tänkt slå klackarna i taket på morgondagens kräftskiva, men det verkar som att jag får nöja mig med mina nikesneakers i taket. :(
Tjipp! Dagens Xbox Live Arcade-skörd består av Super Puzzle Fighter II Turbo HD Remix, 800 ms point, och Streets of Rage 2 som ligger på 400 ms points.
Laddade ner Puzzle Fighter och lirade så långt som trialen lät mig på den barnsligt lätta easy-nivån. Meeh, var sådär.
I mina ögon är det bästa pusselspelet någonsing fortfarande Pokemon Puzzle League till Nintendo 64.
Förutom att det är helt briljant, hetsigt och med schysst combosystem så kan jag inte annat än älska pokemon-looken och alla söta pokemon-läten. [youtube=http://www.youtube.com/watch?v=S46J9tMJeVY]
Jag känner hur det börjar klia i fingrarna av att bara se filmen och jag ångrar bittert att jag inte har något n64 här i sthlm att stilla mitt pkmn puzzle league-sug med. Och ja, jag är nästan lika bra som killen i filmklippet ;)
Varje dag spenderar jag sammanlagt 42 minuter på stockholms gröna tunnelbanelinje. Medans folk sitter med sina gratismorgontidningar och låtsas vara viktiga så fiskar jag upp min psp ur väskan.
Den är så himla fiffig. När man ska stänga av psp:n skjuter man av/på-knappen uppåt några sekunder. Om man däremot bara snabbt klickar den uppåt slocknar skärmen och den försätts i viloläge. Ett snabbt klick uppåt med knappen så startar man upp spelet på exakt samma ställe som tidigare. Detta läge verkar knappt dra något batteri över huvudtaget, och min psp ligger praktiskt taget jämt i viloläge.
Spelet som går varmt i min psp just nu är den mysiga bondesimulatorn Harvest Moon. Spelet är egentligen en inte allt för strålande portning av playstationversionen ”Back to Nature”, som i sin tur är kusligt lik Nintendo 64-versionen. Japp, de fula gröna kanterna hör till, det eller en blurrig utdragen och uppförstorad bild. Bara att välja, pest eller kolera.
Det enda som faktiskt är nytt med psp-versionen jämfört med playstationversionen är möjligheten att spela spelet som tjej. Vilket faktiskt inte är så spännande som det låter. Istället för att få gå ut och ragga förväntas man sitta på sin farm och VÄNTA på att grabbarna ska komma förbi och bjuda ut en på dejt. För att inte tala om faktumet att när man väl har gift sig så är spelet slut. DÄR HÖR NI. När kvinnan gifter sig slutar hennes liv. Fråga spelutvecklarna på Natsume. Förutom de små detaljerna, lite buggar hit och dit och annan skit, så är spelet faktiskt lika farligt beroende framkallande som sockersött.
Nu behöver jag inte längre säga att den rosa färgen var motivation nog att köpa en psp. Tack square enix för denna mumsiga trailern.
För i mig, så som i många andra spelnördar bor en hopplöst förälskad FF7-fanatiker.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=BCYQ2ppM4s0]
Förresten så lunchade jag med en gammal klasskompis från Borås idag, som också flyttat till sthml. Kom på mig själv att nämna bloggen flera gånger. Mitt ”En-gång-om-dan-snackade-om-xbox” har visst blivit värsta grejen för mig. Det gillar vi. *klappa bloggen på huvudet*
Nu har jag klarat det!
(No worries, inga spoilers. Du kan lugnt läsa vidare.)
Jag skulle säga att det har tagit mig ungefär 20-25 timmar i lugn och ro på normal som svårighetsgrad. Det var inte några problem att ta sig framåt, och det var lagom mycket action hela tiden tycker jag. Sista bossen och slutet… ptja, inte så mycket att hänga i julgranen egentligen. På tok för lätt, något enstaka first aid-kit och lite granater så föll bossen som en fura. Hade gärna sett lite mer varierande och utmanade slutstrid. Normal var lite i lättaste laget, men hard kommer nog bli en utmaning att bita i.
Vad jag har förstått ska det finnas två olika slut, antar att jag fick det sämre för jag betedde mig inte som något helgon direkt och slaktade småflickor med gulglödande ögon till höger och vänster utan pardon. Därför vågar jag inte riktigt klaga på slutet förren jag har fått det ”riktiga” slutet. Men det kändes ändå helt okej som slut. Kan knappt vänta tills jag kommer hem från jobbet imorgon och får börja om igen.
Achievements då? Utan att anstränga mig särskilt mycket för att plocka achievements så tog jag ändå 41/50 stycken, och det blev 690 av 1000 möjliga gamerscore. Detta puttade mig precis över 4000-gränsen, yay! Många var ganska lätta och handlade om att uppgradera sina krafter och vapnen, sådant som föll sig naturligt.
Bioshock är en riktig pärla, och nästan ett måste hos varje Xbox 360-ägare.
Jag är i extas.
Min första tanke igår morse var inte helt oväntat ”BioShock… idag!”. Förmiddagen på jobbet sniglade sig fram trots att det var smockat med grejer att göra.
Pep iväg vid tolv och in på Webbhallen. Knep ett foto av den stora Big Daddy-statyn som man möttes av vid kölappsmaskinen. Vore lagom fint med en sån i vardagsrummet, tror ni inte?
Fick handla av den trevliga killen i kassa tretton igen, samma som jag köpte min rosa psp av. Han tycker nog att jag är den nördigaste tjejen i världen. Men han hade inte ens spelat Bioshock sa han. Webhallen borde utbilda sin personal i sånt så att de kan stå och småprata bättre med kunderna. Jag passade på att plocka upp ett nytt minneskort till psp:n också, samt några skruttiga dvdfilmer. Jag sprang också in i Tobias som tagit sitt förnuft till fånga och även han bestämt sig för att införskaffa ett ex.
Väl hemma runt ett-tiden kastade jag mig över 360′n och sen dess har jag varit som fastklistrad. Det är så bra att jag inte vet vad jag ska ta vägen. Enda jag har hittat att klaga på än så länge är om man kör med undertexter så är de helt värdelöst synkade och både släntrar efter eller hinner före själva talet för det mesta. Klantigt gjort att inte fixa en sån simpel grej. Annars är det precis så snyggt, tufft och välgjort som jag hoppades.
Mer åsikter om Bioshock kommer när ruset har lagt sig, för nu har jag en Big Daddy att ta itu med!
