När jag sluter ögonen och ska sova om kvällarna hör jag ett svagt trummande. Ett PATA-PATA-PATA-PON-trummande. Det sitter där det sitter och jag antar att det inte kommer att ge sig förren jag har klarat ut hela Patapon. Detta fantastiskt charmiga psp-spelet visade sig vara betydligt svårare än jag anat. Eller så har jag bara världens mest usla taktkänsla. Åh, förresten, jag tror nog mest på det där sista.
Spelet släpps på onsdag här i Sverige, och om du fortfarande inte hajat grejen så ta en titt på filmen nedan.
[youtube=http://youtube.com/watch?v=UESAHJ9tmW4]

