Nu har jag ruskat fram priser till Lips-tävlingen som går av stapeln i helgen!
I potten ligger följande:



1 x Samsung YP-S2QB – MP3-spelare 2GB
1 x 2100 MS points
1 x LIPS (Haha, jättelogiskt, jag vet! Man får väl ge bort det i julklapp eller så.)
En tävlingsvinst för varje låt vi kommer att tävla i, det gäller alltså att vara bäst. Låtarna som gäller kommer att publiceras tillsammans med mina och tommys rekord här på sajten på fredag klockan 18.00. Alla bidrag som lyckas med konststycket att spöa mig och tommy kommer ju självklart att publiceras på en wall of fame här på xboxflickan.se!
Ni har väl laddat och tänker vara med och tävla, eller hur?
Mitt skrivbord på jobbet brukar vara rätt rörigt. Jag brukar tänka att det är för att jag en sådan kreativ människa. Eller bara alldeles för viktig för att hinna ha ordning. Idag var det hur som helst stökigare än vanligt när jag kom tillbaks från lunchen. Fem stycken zombie-kaniner hade nämligen slagit sig till ro bland klottriga post-its, kaffekoppar och viktiga papper.


Jag beslöt mig för att sända min nyfunna armé av zombie-kaniner att attackera den mest troliga förövaren, herr Angelmo. Hähä.
Idag frågade en arbetskamrat mig om råd inför sitt stundande xbox-köp. Han är en gammal Counter Strike-lirare men kände att han var sugen på något nytt. Han undrade vilka spel som borde införskaffas, och jag började genast rada upp mina favoritspel.
Få se… Bioshock måste du ju spela! Mass Effect är också riktigt bra, sen får du ju inte missa Gears of War 2. Och Left 4 Dead som släpptes nyligen är ju riktigt kul.
Sen inser jag att jag radat upp fyra mer eller mindre fps-aktiga spel. När blev jag en fps-människa? Jag är ju en skräckspelstokig rollspelsfanatiker! Jag gillar ju inte ens fps. Jag gillar förtrollande miljöer, magiska drycker, drakar och övergivna herrgårdar fyllda med zombiehundar och dimmiga städer som befolkas av deformerade sjuksköterskor. Inte smattrande automatvapen och snipergevär med darriga sikten.
”Det är inte min grej, jag gillar inte krig, rymden är tråkig, jag suger på att sikta på saker och jag bara dör” ljuger jag lönlöst för mig själv i huvudet. För jag är en fps-tjej och jag vet att det är sant.

Det är konstigt hur man är så van vid att var sig själv varje dag att man inte märker hur man förändras. Plötsligt vaknar man upp en dag och inser att man är en person som älskar fps. Men med tanke på senaste tidens spelsläpp som Gears 2, Call of Duty World at War och Left 4 Dead är inte jag den som klagar.
Arbetskamraten då? Jo, jag bad att få återkomma om några dagar med en lista på bra spel till Xbox 360 som inte är FPS. Vilket spel har en given plats på er lista?
Nördigast i hela kvarteret, det är jag det! Har pysslat ihop en liten mariosvamp att hänga i örat, inte så pjåkigt va? Vad är det nördigaste ni äger i klädes- och accessoarväg?
Haha, söndagkväll och min humor är lägre än låg för jag fnissar mig igenom hela den här korta animerade filmen. Vilken karl han är den där Marcus Fenix!
Jag ska precis sätta mig ner och mysa lite med horder av arga zombies. Något jag verkligen gillar med Left 4 Dead är hur oberäknerligt det är. Banorna är desamma varje gång man spelar, men hur många, var och när det trillar in zombies varierar. I vanliga fall när man spelar vet man att saker och ting triggas av att man gör vissa saker så som öppnar dörrar, trycker på knappar eller svänger runt hörn. I L4D kan det komma zombies kutande när som helst. Den där subtila spelmakaniken som sitter inpräntad i mitt bakhuvud är som bortblåst, och det gör att jag sitter helfokuserad varenda sekund.
Men versus-läget där lagen turas om att spela zombies eller överlevande känns obalanserat, inte en enda gång har jag lyckats uträtta något vettigt från zombiesidan. Blir till att öva, det kanske bara är jag som är lite kass helt enkelt? Är inte van vid att ha en 15 meter lång tunga, en jättemage fylld med gas eller en outtömlig lust att hoppa på fagra ungmöer på tunnelbanan.
Jag hittade en intervju som Xbox Community Network gjorde i London med Chet Faliszek från Valve om Left 4 Dead. Ni kanske är sugna på att läsa? Intervjun är på engelska och ganska lång, men det är bra frågor! Så är du nyfiken på spelet är det absolut läsvärt.
När det blir såhär dunderlånga inlägg kortar jag dem på förstasidan av bloggen, så för att läsa hela inlägget klicka bara på inläggets rubrik eller ”Fortsätt läs…”.
(Läs mer…)