Xboxflickan & Nikke

Zooomg! Jag är inte så mycket för speedruns egentligen, jag är en sån där som gillar att njuta av utsikten under åkturen. Men nu när min storebror varit här på besök kunde jag inte säga nej när han bad mig ställa upp på en snabb sväng amateur i Resident Evil 5.

Mitt enda villkor? Att jag fick spela som Chris förstås! Skämt åsido. Sheva håller till på skärmens högra sida. Att spela Resident Evil 5 som Sheva känns som att försöka klippa ut klippdockor med en sån där specialsax som är gjord för vänsterhänta. Så jag håller mig helt enkelt till Chris.

Efter lite slit klockade jag och Nikke in på 1 timme och strax över 44 minuter. Vid tilfället var jag 74:e bäst i världen enligt leaderboarden.

Pics or it didn’t happen? You betcha!

Vill man frossa i speedruns så är Speed Demos Archive ett bra tips!

I helgen hann jag med att umgås en massa med folk. Mysigt! Vi spelade RE5, Peggle och Street Fighter IV. Glodde massa Angry Video Game Nerd.

Vad jag gillar med min lägenhet är att jag för det första har en skön soffa med divan stor nog för en hel drös människor. Dessutom så rymmer min TV-bänk inte mindre än två TV-apparater. Då kan man dela upp sig och lira olika saker samtidigt. Bäst av allt med det? Man slipper splitscreena!

En grym setup i vardagsrummet. Som att ha minispelträff varje gång man får besök!

Jag har hittat den trallvänligaste versionen av Mega Man-musiken, någonsin!

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=3yIao9fr1BQ]

Musiken har körts genom ett program som heter Vocaloid, som med hjälp av syntetisk sång ”sjunger” musiken åt dig. Rätt fiffigt och ruggigt sött! Karaktären som sjunger i Mega Man-videon ovan kallas ”Miku Hatsune” och verkar vara en av de lite kändare vocaloidsen. Vill man höra henne sjunga Super Mario 2-musiken kan man göra det här.

Jag tyckte att de bilder jag hittade på Miku såg ruggigt bekanta ut. Och visst, inte nog med att jag minns att den finska purjopolka-versionen med henne var poppis när jag var i japan, så står det ju en Miku-docka på mitt skrivbord på jobbet som min kollega John ställt dit. Äntligen fattar jag var det är för någon liten figur!

Jag tänkte att vi brudar skulle gadda ihop oss och spela lite Gears of War 2 tillsammans.

Det spelar ingen som helst roll hur bra du är eller hur mycket du har spelat. Alla tjejer är välkomna! Vi blir helt enkelt ett gäng tjejer som spelar tillsammans och har roligt och delar med oss av våra bästa gears-tips.

För att vara med behöver du Gears of War 2, en profil på xbox live med guldkonto så att du kan spela online(hojta till om du inte har det eller kan låna någon annans konto så ska jag se om jag kan fixa fram någon 48-timmars-kod) och väldigt gärna ett headset så att vi kan kommunicera med varandra.

Hur låter nu på onsdag(25/3) klockan 20.00? Säg till i kommentarerna om du vill vara med, och glöm inte ange din gamertag så att jag kan bjuda in dig! (Eller lägg till mig, Angelicate) Tipsa gärna vänner också, det vore kul om vi blev tillräckligt många för att kunna köra två lag med fem spelare i varje. Blir vi fler får vi dela upp oss i flera partyn.

Och till killarna: Sorry, den här gången är det en brudgrej. Men sätt gärna en handkontroll i händerna på syrran eller flickvännen och låt henne spela på onsdag!

Anmälda:
Elin
Jadsia (joinar efter 22)
gamingmama
typeZERO
Lovely Firefly
annasofiaelin
Hamsternators tjejkompis
Anna S
Hanna
Pernilla
Nanna

Kommer kanske att delta:
Ina

Besvikelsen från senaste PLAY!-konserten har inte ens hunnit lägga sig innan jag får nys om nästa konsert med spelmusiktema: Sinfonia Drammatica. Info från konserthusets hemsida:

Världspremiär för liveframföranden av Yoko Shimomuras nyorkestrerade musik till Legend of Mana och Kingdom Hearts. Skandinavienpremiär för en symfonisk exposé av tyske ikonen Chris Hülsbecks musik. När Kungliga Filharmonikerna presenterar sin fjärde spelmusikproduktion blir det ett dubbelporträtt av två av spelmusikvärldens mest etablerade tonsättare — denna gång med musiken helt i fokus, utan skärmar. Som dirigent återkommer ännu en gång Arnie Roth.

Kalaset går av stapeln tisdag 4 augusti 2009 kl 20:00. Biljetterna släpps på onsdag, 25 mars kl 11.00, och kommer kosta 390 kr, eller 330 kr om man är under 26 år.

Både Hülsbeck och Shimomura kommer att närvara vid konserten! Pepp, pepp, pepp… behöver jag säga något mer?

Igår var jag på PLAY! a videogame symphony på Annexet. Jag kan nog inte säga annat än att själva konserten var en besvikelse.

Jag varit på i så gott som alla tidigare spelmusikkonserter som varit i Stockholm de senaste åren, så jag hade rätt höga förväntningar på kvällen, även om jag sänkt dem lite med tanke på att lokalen som tidigare varit konserthuset bytts ut mot Annexet.

Musiken var bra. Men det var väl egentligen det enda som var bra. Ett helt fantastiskt stycke med Castlevania-låtar spelades som träffade mig rakt i hjärtat. Chrono-musiken var också mysig, men Mario och Zelda-låtarna hade man ju hört några gånger vid det här laget.

Vad var det som inte var så bra då? Ljudet var dåligt, inte alls samma akustik som i konserthuset, stolarna hårda och obekväma, dirigenten Arnie Roth var sjuk och ersattes av Eric Roth som inte riktigt var lika karismatisk som Arnie brukar vara, låtvalen lite tråkiga och att arrangörerna tyckte att det var en bra idé att släppa upp en norrman på scenen som gastar ”Stockholm, mååår ni braaa?” som om vi vore på en rockkonsert gjorde inte saken bättre.

För mig är spelmusik kultur. PLAY! skulle vara en hyllning till tv-spelsmusiken, men gårdagens konsert kändes stundtals som ett hån. Arrangörerna tog inte publiken på allvar, och när man skickade ut mjukismaskotarna Crash och Spyro och gjorde en grej av att Mario snott dirigentens papper ville jag bara resa mig upp och gå.

Jag hoppas att nästa konsert läggs i konserthuset igen, och att man skippar maskot-tramset. Som kulturtörstande gamer lär man ju stå först i kön och köpa biljetter till nästa konsert, trots att gårdagens konsert var rätt mycket sämre än väntat. Men trots allt var det en mycket trevlig kväll med gott sällskap, och särskilt tack till er som kom och käkade innan och hakade på för öl efteråt. Vi ses väl snart igen?

För fler rapporter från konserten: Mats har lagt upp bilder i ett flickr-album här. En bild på mig till och med! Han har bloggat om konserten också, och verkar delar min åsikt om hela spektaklet.Läs även vad Martin Lindell tycker om konserten här.