Det är inte så att min mobil på något vis börjar sjunga på sista versen eller inte fyller sin funktion. Det är bara det… Alla andra verkar ju ha en iPhone! Nåja, nästan alla.
Bindningstiden hos min nuvarande operatör löper ut till sommaren, och jag känner mig sugen på att investera i en iPhone. Man kan ju uppenbarligen spela en hel del på den lilla rackaren!
Oskar skog har skrivit ett toppenbra blogginlägg där han radar upp 11 spel man bör ha till sin iPhone eller iPod Touch. Läs det! De 11 spelen tillsammans landar dessutom på nätta 321 kronor. Jag älskar ju pussel och tower defense-spel, så det känns som att det finns hur mycket godis som helst för mig att hämta på App Store.
Visst visst, man kan väl köpa en iPod Touch om man vill, men jag har ju redan en iPod, och jag behöver en ny mobil. (Oj, på bara den lilla stunden det tog att skriva hit gick det från att vara ett sug till ett behov. Hej älskade konsumtionsmani.) Men alltså, jag skulle ju kunna behöva en ny mobil. Är det ens någon idé att försöka stå emot? Jag kommer ju att ge upp förr eller senare och köpa en iPhone om jag känner mig själv rätt.
Ni där ute som har iPhone eller iPod Touch, hur nöjda är ni? Spelar ni mycket? Vad spelar ni? Och vad gör ni mer mer? Surfar, facebookar, twittrar?
Jag provar att videoblogga med lillskruttdatorn. Har lite nya prylar jag vill visa upp! Lite flumvarning, jag har brottats med deklarationen och längtar efter Gears!
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=lE3DIXxiK9I]
Dagens nyheter på XBLA är Banjo-Tooie för 1200 ms points, Sorry! till Hasbro Family Game Night för 800 poäng och Cyber Troopers Virtual On Oratorio Tangram för 1200 poäng. Eller så kallar vi det Virtual-On OT som kanske är lite mindre av en tungvrickare.
Dessutom! Alla ni guldmedlemmar: Missa inte demot på Bionic Commando som kom idag! Vi slår oss stolt över bröstet för svenska Grin och kan konstatera att dom vet vad dom sysslar med. Jag har ju hunnit spela spelet på lite pressvisningar och sånt tidigare, men det ska bli riktigt kul att sätta tänderna i demot.
Nu ska jag deklarera. Känner lite som Gamingmama gör. Fast mest av allt vore jag road av tanken på att en smurf gjorde min deklaration… Nåja, efter deklarationen och räkningarna tänker jag belöna mig själv med en sväng i Gears of War 2 med fint sågsällskap. Då känns alla tråkigheter plötsligt lite mindre jobbiga!
Uj, igår blev det inget bloggade. Jag lyckades hamna på en solig uteservering större delen av eftermiddagen på väg mot kvällen, kom hem, åt lite ostbågar i ren craving-anda tills det slutade smaka gott, somnade på soffan och vaknade till alldeles för sent och kravlade upp i sängen. Ja upp, den sitter monterad i taket/väggen och jag klättrar på lite möbler för att nå dit. Tänk Mirror’s Edge-Faith!
Anyhow, just därför kommer veckans deal en dag senare, men jag hoppas att ni gillar mig ändå.
Förresten är den tråkig. Så ja… skitsamma. Man får köpa NBA LIVE 09: NBA Live 365 Subscription för 560 ms points, fastän den normalt kostar 800 points.
Vad som däremot är lite roligare är Xbox Originals-spelen som trillat ut på Marketplace. Max Payne och Max Payne 2: The Fall of Max Payne. 1200 ms points styck för dom!
Max Payne. Hett!
Jag ser det lite som mitt ansvar att sprida vidare mitt Peggle-beroende. Jag viftar vilt med armarna och försöker övertyga folk om hur fantastiskt Peggle är. Men det hjälper inte, folk förstår liksom inte grejen. Det finns bara ett sätt att riktigt förklara tjusningen med Peggle. Sätt en handkontroll i näven på dom.
Sagt och gjort, igår var Tobias förbi mig en sväng och jag prackade på honom handkontrollen och sa åt honom och sysselsätta sig med Peggle medans jag fixade lite. Så här låter Tobias idag:
Så nu vet ni. Kom hem till mig och spela Peggle!
Igår var jag på 30-årsfest hos min Gears of War 2-sågarpartner Anna. Hon är ungefär lika nördig som jag, så jag kluddade ihop ett fint litet kort till henne. 
Som present hade jag med mig ett hemmasnickrat Castlevania-inspirerat armband. Precis som mitt Vib Ribbon-armband så tog jag ett vanligt träarmband och målade med akrylfärg och lackade med matt lack. Fint blev det, och Anna verkade nöjd!
Det spelades en hel del Rock Band på festen, och fiffigt nog hade ett eget rum dedikerats till Rock Band så resten av sällskapet slapp stå ut med att höra Run to the Hills för sjuttioelfte gången. Var man trum/sjung/gitarr-sugen var det bara att kila in i Rock Band-rummet och greppa en gitarr.
Själv hittade jag ganska snabbt hem bakom trummorna, jag hade glömt hur fantastiskt roligt det är. Jag hade dessutom glömt hur mina ömma små flickfingrar inte gillar att bli mimsshandlade av trätrumpinnar, och jag har idag en rätt saftig blåsa på långfingret som bevis. Men åh, lätt värt!
Nä, man kanske skulle ta och fylla år lite snart så man får ställa till med kalas…
