Att bli nominerad till Årets spelblogg hos Level7.nu är verkligen jättefint, och att jag skulle knipa en nominering som Årets spelskribent är mer än jag vågat hoppas på. Med nomineringarna får man givetvis nya besökare och bloggen blir ämne för en del kommentarer.
Det började med en på gränsen till trollig kommentarer hos Level 7 från ProtoNephilim:
Xboxflickan… nja. Bra att tjejspelare hamnar i rampljuset och så, men att hiva iväg en nominering åt henne? Bortsett från att hon är tjej är hon inte speciell alls (i sammanhanget alltså), förutom att hon gör pyssel med speltema. Hon är dessutom ganska sexistisk.
Kort därpå tog Arsenik i från tårna med följande inlägg:
Proto går från klarhet till klarhet :). Jag håller helt med dig. Det där med kvinnliga spelbloggare är svårt och jag tycker som du (om jag uppfattat dig rätt) att Xboxflickan knappast gör något för jämställdhet, snarare tvärtom, hon befäster rådande fördomar om könsroller. På något sätt så hamnar fokus på ”det borde göras mer spel för tjejer”. Vadå fler spel för tjejer? MW2 är för tjejer, Uncharted 2 är för tjejer och fanimej Bayonetta är i alla fall lika mycket för tjejer som för killar (sen att det är osmakligt sexistiskt är en annan sak, men det gillar inte jag mer bara för att jag har mer yttre könsorgan).
Fokus hos en jämställd spelblogg borde ligga mer på att inte befästa gamla fördomar om att tjejer gillar färgglada ponnys och dockskåp. Det är inte konstigt om tjejer gillar Gears of War. Där har de sitt fokus.
Jämställdhet är svårt från vilket håll man än kommer och det är minst lika vanligt att kvinnor befäster fördomar som män.
En intensiv debatt bröt ut i kommentarerna till inlägget och på spelbloggar. Åsa på Discordia plockar sönder argumenten i detalj, Ariez tycker att det inte borde vara så svårt , Emmy Z reflekterar, Ina på New Game+ tog en paus från Heavy Rain för att säga sitt, Nina på -STR/+CHA är stolt över sina intressen och Polly Roger kommer med oerhört klarsynta inlägg bland kommentarerna till inlägget på Level7.nu.
Arsenik kände att han behövde förklara sig, och valde morgonen därpå att kontakta mig och de andra namngivna bloggarna i hans inlägg för att be om ursäkt.
Själva diskussionen på Level7 blandade jag mig inte i, främst för att jag faktiskt blev lite ledsen och inte ville häva ur mig någonting ogenomtänkt. Däremot vill jag citera mig själv i mitt svar på Arseniks ursäkt:
Mina förhoppningar är givetvis att den här bloggen ger spelvärlden en puff i rätt riktning när det gäller jämställdhet, men det är långt ifrån det som är mitt syfte.
Jag älskar spel. I slutändan är det vad bloggen handlar om. Att mäta sig med gigantiska nyhetssajter är ingenting jag ens tänker försöka mig på, så jag ger mina läsare det enda unika jag har att erbjuda: mig själv och mina tankar.
Jag lägger ingen vikt i varje enskilt inlägg huruvida det är ett inlägg i en jämställdhetsdebatt eller inte. Det är inte därför jag är här. Jag skriver om det jag gillar och det jag gör.
Att bara vara mig själv och göra det jag älskar är det bästa jag kan göra för spelvärlden.
På det stora hela tror jag att en korkad, klumpigt formulerad och ogenomtänkt kommentar från Arsenik startade en intressant och välbehövlig debatt med många intressanta åsikter om hur tjejer som spelar förväntas vara.
MEN… Vad som glädjer mig mest av allt är hur det här visar att det finns en hel drös ruskigt skärpta och starka kvinnor i spelsverige som älskar sin hobby, och vägrar låta sig själva eller sina spelsystrar tryckas ned.
När jag började blogga för nästa tre år sedan kände jag mig ensam. Det gör jag inte längre. <3
