Åhhhhh, var ska jag börja? Min helg har varit helt fenomenal tack vare Battlefield: Bad Company 2, och tänka sig att jag var mycket nära att passa på det här. Vore det inte för GameStop’s inbyteskampanj (Som Angelica så snällt hjälpte mig med, 7 mil till närmsta GameStop är /sadface) hade jag inte inhandlat spelet då jag kände mig ganska vilsen när jag provade på MP-demot för någon månad sedan, jag hade mycket problem med lagg och jag förstod väl inte spelet riktigt.
Singleplayer-delen var väl ungefär vad man kan förvänta sig av en modern militärskjutare med en strävan efter realism, inte dåligt men samtidigt inget spektakulärt. Man får bekanta sig med en del av de vapen och fordon som finns i multiplayer så man skulle kunna säga att det är en bra uppvärmning innan man ger sig in i eldstrider mot andra individer på Xbox Live. Men nog om det, det är multiplayer-läget jag är ivrig att prata om!
Till en början kändes spelet bara trögt, segt, långsamt och inte särskilt kul. Spelet ter sig VÄLDIGT annorlunda jämfört med Modern Warfare 2 och det tog ett par timmar att ställa om sig. En av de första sakerna som slog mig var att det inte finns en massa overpowered och billiga tricks (killstreaks, noob tube, commando, claymores, heartbeatsensor and the list goes on…) vilket leder till en mycket lägre nivå av stress och frustration. Än så länge har jag loggat ungefär 12 timmar och det känns fortfarande så.
DICE har verkligen lyckats skapa ett välbalanserat spel vilket är helt otroligt imponerande med tanke på alla olika fordon, sprängämnen och super snipers som finns i spelet. Av de 4 klasser man kan välja att spela har alla en viktig roll och ingenting känns överflödigt, 4 klasser låter kanske inte som mycket men det finns stora möjligheter till att skräddarsy klasserna med vapen, gadgets och specializations.
Själv har jag blivit lite smått kär i Recon-klassen, till en början så hängde jag i de bakre raderna ganska mycket och skjöt ner folk när jag såg de komma springandes lite här och var. Efter några matcher började jag störa mig på att jag alltid låg så långt ner poängmässigt, vilket är med all rätt med tanke på att det var själviskt och jag bidrog inte till mitt lag. Det var då jag började inse att Recon är så mycket mer än bara en sniper och jag ändrade min spelstil, jag bytte till en semi-auto sniper (Dessa är lite klenare och kräver 2 eller 3 skott för att döda) och flyttade lite närmre slagfältet, att kunna hala iväg en motion detector för att kunna se varje liten fiende i närheten av en M-com station är verkligen guld värt för hela laget. Nu när jag var närmre mina lagkamrater var jag heller inte lika rädd att springa in och försöka desarmera eller planta bomber.
Man får även tillgång till ”Mortar strike” (bäst för attack) och C4 (funkar alltid ballers mot fienders tanks) och känslan av att kunna spränga en tank helt solo utan att de ens märkt att man varit där eller fixa ett mortar regn över ett gäng fiender som försöker desarmera bomben någon i ditt lag precis plantat är en helt underbar känsla.
Mera Battlefield åt folket, säger jag bara.
