Idag känns det som att jag inte gjort annat än glott eftertexter!
Eftersom vi hade Singstar-fest igår var jag lite trött imorse och förflyttade mig från sängen till soffan för att kicka igång min Fallout 3-sparfil. Min favoritkompis supermutanten Fawkes var peppad som vanligt och vi gav oss ut för att ta hand om lite halvfärdiga uppdrag när jag plötsligt insåg att jag räddat hela capital wasteland på köpet. Men eftersom jag nu har Fallout 3 Game of the Year Edition med alla expansioner går spelet vidare även efter slutet. Tur det! Så nu har jag ju några expansioner kvar att utforska men det känns skönt att ha klarat av huvudstoryn nu i alla fall.
Fawkes, min favoritkompanjon i Fallout 3.
Sen passade jag på att glo klart på de sista avsnitten av säsong två av den fina tv-serien The Wire, så nu måste jag inhandla den tredje säsongen också. Kan varmt rekommendera att man tar sig en titt! Serien handlar om poliser och knarklangare, där historien berättas ur båda sidornas perspektiv. Så nu fick ni ett tvserietips på köpet!
För att klämma in ytterligare en eftertextrullning idag satte jag och Oskar oss för att hjälpas åt genom de sista kapitlet av Alan Wake. Vi är båda riktigt nöjda med spelet som helhet, men en smula förbryllade över slutet. Remedy har helt klart lämnat en hel del öppningar och funderingar inför kommande DLC. Mer än så vill jag väl egentligen inte säga, storyn och stämningen är ju det som gör det här spelet värt att spela!
Men så skönt! Jag älskar att klara spel. Det händer inte så särskilt ofta förstår ni. Jag handlar gärna spel och har ju alla konsoler på marknade så det blir en del spel man vill köra, men mängden avsatt speltid är inte i närheten av vad jag skulle önska. Därför blir det ofta så att jag påbörjar spel som jag aldrig riktigt kommer till skott att avsluta. Så nu när jag fått uppleva slutet av två höjdarspel känner jag mig riktigt nöjd med mig själv. Men på fredag blir det nya tag, då är det ju nämligen dags för Red Dead Redemption. Känn peppen!
