Xboxflickan & Nikke

Känner igen dilemmat. När vi ska tillsätta tjänster på företaget så kollar vi våra egna kontakter först. Folk man jobbat med innan, och som man vet är bra.

I mitt rolodex finns bara män. Så att tvingas kontakta två tjejer innan man fick kontakta någon kille skulle bli rätt svårt. Men det är väl det som rekryteringsbyråer är till för? :)

Min arbetsplats skulle definitivt blomstra av mer mångfald. Detta gäller såväl kön som ålder, bakgrund och nationalitet.

Peter: Ja, det är ju min uppfattning av det hela i alla fall. Skönt att se att någon delar den!

pixelviking: Jo, det är klart att det är svårt, man får väl anpassa strategin lite efter vad man har att arbeta med. Det allra viktigaste med en strategi som Galagos är nog att verkligen välja bra kvinnor och inte få dom att känna sig inkvoterade på det sättet att det finns en man som skulle kunnat göra det bättre. Annorlunda, visst, men inte bättre. Att sikta på en 50/50-fördelning(oavsett vilket håll det är åt) är ett svårt och krävande arbete i många fall som kräver sin eftertanke och gemensamma instats.

Ercarret: Tack för din feedback! Fantastiskt skönt att höra. Du har många kloka poänger i din kommentar. Precis som du sa, ett svårt inlägg att skriva. Jag vet inte hur mycket jag kan tillföra själva debatten i textform och diskussion, utan föredrar att göra bidra genom handlingar. Som att t.ex. anordna tjejkvällar, skriva om pyssel och erkänna för att jag är en The Sims-junkie! :)

Ercarret: Inte aktivt för, nej. Men, utan att känna redaktionen personligen, köper jag heller inte att de letat tillräckligt efter en kvinnlig skribent. Det finns ju gott om kvalificerade sådanna och att alla skulle ha tackat nej till att bidra till tidningen känns föga troligt.

Angelica: Precis. Det är ju dessutom kreativa alster Galagos säljer – där olika smak avgör vad som blir sålt. Så i deras fall låter det som en vinstgivande strategi.
I min bransch, och många andras, så är det meriter som avgör vem som blir anställd. Det jag önskar är lite mer flexibilitet med meriterna till förmån för personlighet och bakgrund. Två utvecklare med olika bakgrund kompletterar varandra bättre än två stöpta i samma form, ikke sant? :)

Jag ser att du skriver både här och på Loading att du upplever att du får ta skit För Att du är kvinna. Men borde det inte rimligtvis vara samma publik som röstar fram dig som Sveriges bästa spelblogg? Det personen på Loading skrev om din pysselhörna, är det verkligen för att du är kvinna? Eller är det incidenter som jag missar, där man själv måste uppleva det och läsa mellan raderna? För jag menar, du är ju landets populäraste bloggare så majoriteten kan ju inte ha några som helst problem med ditt kön.

@Aloysius Det finns statistik som visar att tjejer spelar lika mycket som killar. Senaste jag såg var DN som publicerade en undersökning gjord av Datorspelsbranchen, där 50% av de tillfrågade tjejerna sa att de spelade dator-/tv-spel, jag tänker på

http://www.dn.se/nyheter/sverige/datorspel-populart-bland-seniorer-1.903973

@Aloysius Visst är detta en möjligt sanning bakom statistiken, men även om den vore det, är det inte av intresse för LEVEL att se hur dessa personer (som sannolikt har mer pengar att spendera än deras nuvarande snittläsare) skulle kunna bli läsare? Men man kanske ser sig huvudsakligen som en ungdomstidning.

@Pixelviking: Nej, precis, det är det jag menar. Det fanns de som verkade hålla Level direkt skyldiga för bristen på kvinnliga skribenter. Det känns lite extremt. Däremot så tycker jag inte heller att redaktionen verkar ha ansträngt sig så mycket för att få in kvinnor, som de nog själva tror sig ha gjort.

@Angelica: Ja, jag sympatiserar med dig i den situation du sitter i. Jag är till viss del medveten om problematiken, om vi säger så, sedan vi hade en del turbulens på Nukem efter en nyhet vi publicerade. Det kan vara klurigt att säga något konkret, utan att för den delen välja någon sida. Men just därför är det bra att uppmärksamma goda balansgångar, när de väl sker.

Ercarret: Precis. De har inte haft tillräckligt med eld i baken helt enkelt… säkert i kombination att de kvinliga sökande varit få, så de har inte fått någon serverad på silverfat. Vi kan bara hoppas att de känner hettan under skinkorna nu istället. ;)

Ett övergripande argument i frågan om tjejer och spel och därtill hörande delfrågor (som t ex redaktionssammansättning eller innehåll i olika media) är att där finns två typer av spel (och därmed spelare), vilket kanske bäst illustreras av Aloysius ”Statistik som bakar in en halv miljon medelålders uttråkade kontorsråttor som zombiespelar Farmville på arbetstid vägrar jag att ta på allvar. ”. Det är ett annat sätt att säga ”eftersom verkligheten inte stämmer överens med kartan, gäller kartan” på.

Vad det handlar om är den eviga ”leets vs casuals”-diskussionen inom t ex World of Warcraft, men egentligen är en diskussion som förs inom alla spel. Därtill har en uppenbar genusaspekt tillkommit, inte minst som ”striden” handlar om vad som är ett ”riktigt” spel – och”riktiga spel” baserar sig i sin tur på produkter skapade inom ramen för vad som ofta benämns hegemonisk maskulinitet. Dvs att allt som anses riktigt är en produkt av vad män anser vara viktigt. Detta får till följd att argumentationen – att ”riktiga spelare” inte ägnar sig åt casual gaming – baseras på, så vitt jag förstått, uppfattningen att spel inte enkom är ett intresse, utan spel (om det ska kvalificera sig som ”riktigt” spel) mer har formen av en ideell heltidssysselsättning.

Man spelar inte på riktigt för att ha roligt, utan för att bli bäst.

Den uppenbara maskuliniteten som rådande norm exemplifieras förresten bäst genom stereotypen/fördomen av en typisk ”gamer” (dålig kondis, smutsig t-shirt, tjocka glasögon, källarskrubb, skägg och porr på download via Pirate Bay).

Så korkat.

De zombifierade kontorsråttorna ägnar sig åt Farmville därför att de inte kan eller får levla sin toon på arbetstid, eller slakta monster, eller bygga de mest magnifika palats med custom content-soffor och virtuella Vicki Secret-klädda simulerade människor. Farmville och andra ”app-spel” är dock till sin natur lika stora spel som Gears of War, för vad det handlar om är – underhållningsprodukter. Upplevelseprodukter. Ser vi på det från en användarbas är Farmville t om större än, t ex, Gears of War.

Har alltså 15 miljoner spelare – fel? Därför att de ägnar en viss del av sin speltid åt ett ”showelware”? Det är ju alldeles uppenbart att Farmville har något om lockar och tilltalar – och ärligt talat skulle vilket spelföretag som helst vilja komma åt den sorts intäkter detta ”dåliga spel” genererar.

Det är inte spelen i sig som är ”mindre värda”, utan uppfattningen om att _vissa upplevelser_ är mindre värda. Vilket är en muterad form av den eviga ”fin-vs populärkultur”-diskussionen, eller t om ”vad är konst?”-frågan. Tidskrifter som Level hamnar därför i samma bås som OEM – specialisttidskrifter för en minoritet med material skrivet av delegater ur sagda minoritet.

Hardcore gamers är en minoritet i spelvärlden, dock en minoritet som via tradition och kultur kommit att normera större delen av spelmarknaden. Det är därför talande att ”ilskan” bland den normerande eliten inte vet några gränser när dess maktmonopol utmanas och hotas – av, t ex, Farmville. Eller the Sims.

(Hur ett av världens mest sålda spel, ett spel med en fanbase som sträcker sig över alla demografiska segment, kan anses vara sämre än ett i sammanhanget smalt spel, som t ex Call of Duty, är en intressant fråga. Kan det ha att göra med den förut nämnda stereotypen av en gamer, månne? Mmm? Och ja, sett till popularitet och framgång och spelarstruktur är CoD i förhållande till the Sims ett smalt spel.)

Ett stort problem med speldebatten är dock att ett specifikt särintresse – hardcore gamers – har fått instifta rådande norm och innehåll i vad debatten handlar om. Detta får till följd att varje ickenormativ argumentation – dvs allt som inte anses vara ”riktigt gamer-ish” – antingen dränks av indignerade utbrott eller beskylls för att vara oinsatta (ofta baserat på hur ickenormativa gamers utvecklar sina argument utifrån sin relevanta upplevelse, gentemot normativa gamers argument vilka baseras på deras relevanta upplevelse; dvs -casual vs hardcore. Fin- vs populärkultur).

Så korkat.

Joakim Andersson: Först vill jag bara säga att självklart är vissa saker mer värda än andra. Vissa saker är bra, vissa saker är dåliga och vissa saker är helt värdelösa. De som gillar värdelösa saker är ironiska eller dumma. Ledsen om jag stack hål på din rosa postmoderna bubbla, men så är det. :)

Det var dock inte alls mitt argument i diskussionen, det finns fantastiska spel som kvalar in under casualflaggan, som Wii Sports Resort till exempel, som jag haft väldigt roligt med. Det finns till och med webbaserade MMO:er som är jättebra på alla sätt. Min poäng var att de miljoner som räknas in när man säger saker som att hälften av alla spelare är kvinnor och hälften av alla spelare är över 95 år eller vad det nu kan handla om är att de flesta av dessa inte är så pass intresserade av sitt spelande att de skulle köpa en specialtidning i ämnet. Inte ens – och håll i er nu – om en kvinna skrev i den. De är helt enkelt inte målgruppen för LEVEL eller någon av alla spelsiter i Sverige.

… Och bara för att kryddar jag med lite statistik som jag sprider runt mig just nu. Siffrorna är hämtade ifrån foldern Essental Facts about the computer and video game industry som ges ut av ESA, kompletterad med lite siffror från Nielsen. ESA-siffrorna är från 2009, och behandlar den amerikanska marknaden, men så stor skillnad är det inte om man kollar med Dataspelsbranschens siffror från tidigare år för att det skall vara en issue.

68% av alla amerikanska hushåll spelar dator- eller konsollspel.
Medelåldern på spelaren är 35 år. 25% är under 18, 49% är mellan 18 och 49 år och 26% är över 50.

40% av alla spelare är kvinnor. 60% av alla spelare är män. 48% av de som köper spel är kvinnor, 52% är män.

När det kommer till ratings och försäljningssiffror är det bara 16% av de spel som säljs som bedömts som ”mature”. 45% av spelen är bedömda som ”för alla”. De bäst säljande spelen är strategispel, följt av rollspel. Shooters står för 9% av försäljningen.

57% av alla onlinespelare är män 43% är kvinnor.

Hur vet du det? Har du frågat? Det har nämligen jag…

Aloysius, du har naturligtvis frihet att tycka illa om postmodernism, men då ska du också kunna argumentera mot den. Det kan du inte, istället drar du till med ett lätt humoristiskt förlöjligande.

Din värdering av vad som är bra och inte är din subjektiva uppfattning, som inte på något sätt är Sann – men du får anse att casual-spel är dåliga. Men kan du förklara, utifrån din subjektiva analys, hur de är dåliga?

Jag ska ta mig en liten frihet nu, men jag antar att du räknar dig till hardcore-spelarna? Eller är det bara ett utslag av leet speek, som får dig att förkasta officiell statistik och vifta bort något som en stor del spelintresserade ser som ett problem?

Joakim Andersson: Det är klart jag kan, men jag tror inte att det här kommentatorsfältet är rätt plats för det. Det är nämligen rätt långrandigt och meningslöst att diskutera religion och pseudovetenskap med troende. Ni är hur som helst alltid bara relativistiska när det gäller saker de tycker som de inte har argument för. ;) Det finns inga sanna värden förutom den exakta fördelningen av penisar och vaginor på Levelredaktionen, då är helt plötsligt inte allt flytande och kön en social konstruktion. Det är väl bekvämast så.

Åsa Roos: Anekdotisk bevisföring är alltid intressant, men att det skulle vara någon större grupp människor (någon alls faktiskt) som läser ett nummer av LEVEL och sedan slänger ifrån sig den med ett: ”Usch, den där sexistiska smörjan vill jag aldrig läsa igen! Det var ju bara utvikningsbilder på Lara Croft och ’Tio tips för att lura ut flickvännen så att du får spela med grabbarna i fred’ i den!” faller helt enkelt på att jag läst tidningen.

Aloysius – du känner dig uppenbarligen fri att tolka in precis vad du vill i det jag faktiskt skriver, så jag sätter punkt för min diskussion med dig här,

Jag har inte märkt av någon sådan attityd hos PCG? Nu har jag visserligen bara följt dem i ett drygt år (efter en längre paus), men jag har inte reflekterat över innehållet som medvetet riktat till män. Innehållet är väl inte direkt riktat mot kvinnor heller, men jag ser inte tidningen som särskilt grabbig. Eller?

Könsmässigt så vet jag inte om de har någon mer kvinna ombord än Annica Johansson som skriver lite då och då, nu när Petra Wikström slutade. Men det kanske blir bättre nu när Egmont tagit över? :P