Xboxflickan & Nikke

Uj uj uj, jösses vad ni malde på igår. En hel del… intressanta, kommentarer och en hel del som snarare gränsar till utskällningar. Precis som väntat alltså! Det blev så mycket att jag känner att ett helt eget blogginlägg krävs och jag har valt ut några kommentarer att svara på. Men först, det viktiga!

Nåväl, igår anlände äntligen Halo: Reach och jag passade på att plocka alla Firefight-relaterade achievements, vilket är lite av en barnlek med tanke på hur sjukt mycket de har förbättrat Firefight sen Halo 3: ODST, man kan ändra på så många olika inställningar att det skulle ta en hel dag att bara prova på alla roliga kombinationer. Därefter ville några kompisar spela multiplayer, det gick väl sådär, vi var på det förlorande laget i alla de tre matcher jag hann med men kul som attan var det :) Lyckades även få med mig en ”Killing Spree” achievement eftersom jag plockade 5 kills i rad utan att dö.

Nuvarande GS: 195,220G

Kvar till 200k: 4,780G

Erhållet sen senast: 90G

När jobbar, äter, skiter, sover du? ;) – Ludde

Jag ställer samma fråga faktiskt. Har du tid över till något annat överhuvudtaget? 200 000 GS är närmast sjukligt och inte alls särskilt kul… Jag skulle nog vara rätt deprimerad om jag hade den poängen. Tv-spel i all ära men det KAN faktiskt även det gå till en överdrift. – Mass Communication

Det finns inte så mycket att göra i detta rövhål till stad, jag gör inte så mycket annat än jobbar, bloggar och spelar medan jag väntar in finfina helger då man får komma bort och träffa sina polare lite här och där. OCH VARFÖR HAR INGEN TALAT OM FÖR MIG ATT DET ÄR SJUKLIGT OCH INTE ALLS KUL TIDIGARE!? VAD SKA JAG TA MIG TILL!? Är det inte rätt deprimerande att trolla bloggar då? Då är det nog mindre deprimerande att sitta och spela TV-spel faktiskt. Och nej, TV-spel kan inte gå till överdrift.

200k må låta mycket och se mycket ut, men slå ut det på fyra år och bär sedan i åtanke att många spel är relativt enkla och snabba att maxa. Det är fullt möjligt att ha en meningsfull fritid samtidigt som att man spelar en del. Har själv 162k och spelar högst 2h dagligen. – Gurra

Jag håller helt och hållet med dig, jag har ägnat långa perioder åt andra saker under dessa 4 år då jag knappt rört 360:n. Har varit i kontakt med flera personer som ninjat 100 000G på ett år, det är mycket.

Behöver du verkligen berätta varför du spelar High School Musical? Alla vet det redan. Av samma anledning som du spelat en hel drös andra rent smärtsamt kassa spel, för poängen såklart! ^^ – Deus Ex Mechanicus

Fast man får ju poäng i alla 360-spel så det är inget argument jag kan spela på :( Dessutom kan antalet ”smärtsamt kassa” spel jag spelat räknas på en hands fingrar.

Jag som tyckte jag hade mycket med mina (ca)40 000
Fast jag har aldrig jagat achievements i något spel och kommer aldrig gör det heller, därmed har jag inte sagt att jag inte gillar achievements.

Hade en diskussion med en kompis för ett tag sedan där han menade på att om man inte tagit alla achievements i ett spel så hade man inte klarat spelet. Medans jag menar att så fort man spelat klart storyn så har man klarat det. Vore kul att veta vad du tycker på den punkten ? – Spelgubben

40 000 är rätt mycket om man inte försöker så att säga :) I den frågan tycker jag alltid att man klarat ett spel när eftertexterna rullar, oavsett hur mycket achievements man tagit sen fortsätter man ta achievements så länge man tycker det känns tillfredsställande.

Spelar du aldrig någon annan konsol? O_O - Tommy Håkansson

Det har blivit rätt dåligt med det på senaste tiden, men under förra året spelade jag en herrans massa Final Fantasy XI på PC. Sen har jag ju lagt säkert 500h på Modern Warfare 2 också.. Håller på och köper på mig de PS3-exklusiva spel som känns intressanta men det går inte så snabbt då jag är rätt snål… Bärbart går fetbort, det spelar jag nästan bara på resor förutom några få undantag som tex Castlevania eller Phoenix Wright-spelen till DS.

Herrejösses! Här kämpar jag med mina första 5000 poäng…Du ska vara stolt! En riktg e-penis, haha! – Jonas Andreasson

Ordet e-penis gillar jag verkligen inte ;) Kanske för att det överanvänts så sjukt mycket av kamraterna i Final Fantasy XI, stolt känner jag mig inte direkt över totalsiffran. Är väl lite småstolt över vissa achievements som jag verkligen fått ligga i för att ta dock.

Hur ledsen skulle inte du bli om ditt konto spärrades av någon anledning? - Gwellmyn

Intressant.. Tror faktiskt inte det skulle vara så farligt, poängen tillhör ju bara det förflutna och det skulle ju inte vara några som helst problem att fortsätta spela som vanligt :)

För ett par år sen försökte jag mig på att vara en achievementhora och jag la ner efter första försöket. Det var inte kul att nöta mig igenom Call of Duty 4 och jag nådde aldrig hela vägen fram på Veteran. Så jag förstår mig verkligen inte på folk som nöter och nöter och nöter och nöter och nöter (1) frustrerande svårighetsnivåer och (2) skitspel. Det KAN INTE vara kul. Jag har spelat Lost-spelet (bara för att jag tvingade min brorsa att spela Vampire Rain). Det sög fullständig dolme och i nuläget så skäms jag för att jag har 1000G i det spelet. Min gamerscore är någonstans på 27000 btw.

Men ärligt talat, du har en massa andra konsoler som du spelar på och du måste ha lagt absurt många timmar på att få nästan 200k. Vad jobbar/pluggar du? Har du tid med något annat?

Anyhow, nuförtiden spelar jag bara spel som är kul eftersom jag vill prioritera olika saker framför spelande ibland, så när jag väl spelar ska det fan vara värt tiden jag lägger på det. Jag vill bara förstå varför någon lägger tusentals timmar på att nöta sig igenom skitspel. – dakkster

Call of Duty 4 och achievementhora är knappast 2 saker jag skulle sätta i samma mening. Själv tyckte jag att Cod4 var hur bra som helst och hade hur kul som helst med det. Förvisso tog den där jävla Mile High Club mig runt 2h av rent nötande men känslan av belåtenhet väger upp all form av frustration man upplever på vägen dit med hästlängder. Är det verkligen så svårt att förstå att en hel del gamers tycker om utmaningar? Då ska du även ha i åtanke att vad som är rimligt för dig nödvändigtvis inte behöver vara rimligt för mig. Som jag redan sagt är det väldigt tillfredsställande för mig att klara av någonting svårt, den känslan av belåtenhet man får efteråt är väldigt svår att knäcka.

Lost har jag också spelat, men det var i mitt tycke verkligen inget skitspel. Så klart inget AAA-spel men samtidigt var det ju väldigt kort så jag hann aldrig tröttna på det. Mina andra konsoler spelar jag inte överdrivet mycket på längre, PS3ans utbud är ju till 98% identiskt med 360ns utbud och till Wii ploppar det ju bara upp nått intressant då och då…

Jobbar heltid förresten och jag sätter aldrig TV-spelande före jobb, familj och vänner etc, 200 000G på nästan 4 år är verkligen inte så mycket som många vill få det till. Förresten spelar jag också bara spel som jag tycker är kul, saken är ju den att den genomgående kvalitén på spel har blivit så pass mycket högre under de senaste åren att de flesta spelen åtminstone känns ”acceptabla” i mina ögon, och kom ihåg, bara för att du tycker ett spel är skit betyder inte att alla andra gör det.

Till sist vill jag bara säga att jag skiter i hur man spelar sina spel, jag skiter i vad man spelar för spel, jag skiter i varför man spelar spel. Det viktiga är att man har roligt när man gör det.

Just nu kan du vrålfynda Monkey Island 2 Special Edition på appstore för ynka 7 kronor. Yes, sju spänn! Det är ju inte ens en cheeseburgare. Jag har ju varken en iPhone (snyltar rejält på min sambos dock!) eller behov av Monkey Island 2. Inte för att jag inte älskar det, utan för att jag ju redan har det.

Det är någonting alldeles underbart med den skaparglädje som Little Big Planet lockar fram hos människor. Förra året höll vi en julkortstävling här på bloggen och det vinnande bidraget var en mycket imponerande videohälsning från Mats, helt inspelad i Little Big Planet. Det är det absolut finaste julkortet jag någonsin fått och jag blir fortfarande glad bara jag tänker på det. Det visar hur underbart kreativa människor kan vara när  de ges rätt verktyg. I november kommer uppföljaren Little Big Planet 2 till Playstation 3 och då kommer vi att få ännu fler möjligheter att skapa, dela och spela.

Några av de bekräftade nya funktionerna i Little Big Planet 2:

• Sackbottar med AI. Placera ut botar på dina banor, designa utseende och välj hur dom ska bete sig.  Du ska dessutom kunna spela in egna röster!
• Nya verktyg åt Sackboy är grappling hook, powerglove och en så kallad creatinator som ska kunna frammana vilka objekt som helst, exakt vad väljer den som skapar banan.
• Direct Control låter dig programmera om handkontrollens funktioner för banan och utplacerade objekt. Det gör det möjligt att skapa alla möjliga typer av spel. Racing, pussel, shooter, plattform, arkad eller vad man nu kan komma på.
• Skapa egna sekvenser med hjälp av inspelningsverktyget. Full kontroll över kamerorna och möjlighet att lägga på egna röster.
• Uppdaterade communityfunktioner gör det lättare att dela emd sig och hitta nya banor som andra spelare skapat.
• Stöd för bakåtkompabilitet låter dig spela alla tidigare skapade banor för Little Big Planet.
• Mikrochip ersätter föregångarens system med pistonger och låter dig skapa din egen logik på ett enda litet mikrochip. (Ni minns väl den gigantiska miniräknar-banan?)

Spelet kommer dessutom att innehålla över 40 nya banor, utspridda över sex olika teman: Techno Renaissance, Steampunk and Cake, Neon Propaganda, Fluffy High-Tech, Designer Organic, och Hand-made Arcade.

Och fina Passion Pit har gjort musiken i trailern! Visst är dom grymma? Mer att höra finns på Spotify, t.ex. hela Manners-plattan är guld.

Jag lyckades komma över en beta-kod till Little Big Planet 2 och har precis suttit någon timme tillsammans med Oskar och spelat betan. Så himla mysigt! Jag älskar verkligen den känsla som spelet förmedlar. Man kan inte låta bli att le åt hur fånigt söta de små Sackboyarna är när dom kutar runt på skärmen (trots att Oskar suckade lite irriterat när jag för sjuttonde gången högg tag i honom med gripklon och råkade dra ner honom i backen mitt i ett hopp!). Flera gånger stötte vi på tillfällen där det kändes som små spel i spelet, bland annat en arkadmaskin där Sackboyarna kunde spela Pong mot varandra.

Att tänka utanför lådan har aldrig känts hetare, jag väntar spänt på att se de fantastiska verk som jag är övertygad om att människor kommer att skapa med de utvecklade verktyg som Little Big Planet 2 innehåller.

Det är egentligen inte så ofta jag gör inlägg som kretsar kring gamerscore och achievements, men som många säkert redan vet har det blivit en hel drös med poäng under de, snart, 4 senaste åren. Jag känner att jag börjar närma mig 200 000G och det kanske vore skoj att blogga lite om hur mitt achievement-jagande fortskrider under de närmsta veckorna. Min slutspurt mot 200k helt enkelt, både i form av text och video.

Vad ska jag göra när jag nått 200k då? Chilla, ta’t lugnt. Söka mig tillbaka till äldre spel jag inte tagit 1000G i ännu. Finns massor av DLC jag inte tagit itu med också(tex Mass Effect 2, Dragon Age: Origins). Kanske rent av spela lite PS3, Wii, NDS, PSP etc ;D

De spel som spelas just nu är Mafia II (220/1250G), High School Musical 3 (525/1000G) och förhoppningsvis Halo: Reach (445/1000G) när jag kliver upp senare idag. Tråkigt nog har jag bara suttit med MW2 hela morgonen så just nu finns det inget att skriva om :)

Nuvarande GS: 195,130

Kvar till 200k: 4,870

PS. Frågor om varför jag spelar High School Musical 3 lär ju vara oundvikliga, men ni kan vara lugna, jag kommer till det i mitt nästa inlägg!

Igår var jag och hälsade på EA för att spela några av deras kommande spel med inriktning på familj och barn. Eftersom jag inte har några egna passade jag på att låna med mig Saga från familjenspel.se som gjorde ett fantastiskt jobb med att titta, spela och fråga. Pappa Joakim och lillasyster Smilla fick också följa med. Smilla är nio månader och verkade aningen mindre road av hela kalaset, men var lugn och fin bebis nästan hela tiden. Det var första gången jag träffade Familjenspel, som jag lärt känna via bloggen, men definitivt inte den sista!

När vi kom dit slängde vi oss genast in i ett spel som Saga fick välja, nämligen Littlest Pet Shop. Givetvis är en videoblogg på sin plats!

Jag gillade också Littlest Pet Shop Online. Det är viktigt att föräldrar kan ha koll på barn i de yngre åldrarna när de spelar online. I LPSO kan barnen chatta, men bara använda redan färdiga begrepp och ord för att kommunicera, det går alltså inte att skriva in någonting eget och personuppgifter, mailadress eller liknande kan inte delas i spelet. Minispelen verkade vara varierande och anpassade till kids från på  sisådär fem till tio år. Det fanns också tokmycket grejer att samla till sina små djur. Spelet finns i gratisversion, men vill man ha tillgång till allt kostar det ca 60 kronor per månad. Då får man dessutom en del pengar i in-gamevalutan Kibble att handla saker för. En annan sak jag gillade var att man samlade Kibble genom att spela minispel eller signa upp på månadsabonnemang. Den gick helt enkelt inte att köpa för pengar, istället får ungarna samla ihop sina egna pengar i spelet. Sen är det ju faktiskt helt på svenska!

På plats fanns även The Sims 3 till konsol, som såg förvånansvärt snyggt och lättstyrt ut! Dock tog vampyrpeppen överhanden och jag bänkade mig framför The Sims 3 Nattliv istället.  Jag fick kika på nya Sims-staden Bridgeport som bjuder på nattklubbar, bartenders, vampyrer och hissnusk. NHL Slapshot till Wii fanns på plats, ett spel vars enkelhet och renodlade spelglädje jag verkligen uppskattar. Kinect fanns tillgängligt med Harry Potter and the Deathly Hallows. Spelet är en rälsskjutare där du attackerar genom att trollkarlsvifta med händerna mot dina fiender. Spelet ser snyggt och ruggigt ut, men jag blev inte alls kompis med kontrollen och lyckades inte känna mig bekväm. Alldeles för kort speltid för att döma ut spelet, men en aning skeptisk är jag allt. Det fanns ytterligare några spel på plats men de nämnda var dom jag hann prova mest. Några av spelen kommer att få utförligare intryck i egna blogginlägg lite senare.

Nu kommer en hejdå-videoblogg från mig och Saga! Vi spelade in på djurgårdsfärjan så båtmotorn brummar lite i bakgrunden, hoppas ni hör oss ändå. Och hörrni, glöm inte besöka familjenspel.se för att se mer av Saga. Joakims intryck från EA-eventet hittar ni här.

Tycker det passar bra med en videoblogg en morgon som denna. Visar upp och pratar egentligen bara om de spel jag nyligen plockat på mig, lite snabba intryck om Mafia II också.

PS. Slutet är värt att se ;D