Kommer ni ihåg när jag skaffade Dante? Jag var så sjukt peppad och laddad, men trots det så blev det ännu bättre och finare att bli kattägare än vad jag kunnat ana. Nu har vi ju flyttat och bor lite större. Det märks att Dante trivs men han vill ha väldigt mycket uppmärksamhet när vi kommer hem från jobbet, och det känns som att vi inte alltid riktigt räcker till när det gäller lekandet. Även om han säkert har det väldigt väldigt bra så tror jag att han skulle trivas ännu lite bättre med en liten kattkompis här hemma. Så efter en hel del övervägande och spanande har jag hittat en bra uppfödare och idag åkte vi och klappade. Kärlek! Nu väntar vi bara på att det ska bli november så att den här lilla krabaten får flytta in hos oss.
Katten är samma ras som Dante, en Cornish Rex, eftersom min sambo Oskar är kattallergiker behöver vi ha en ras som han tål. Besöket hos uppfödaren (hallå, 10 katter i samma hem!) gav inte några som helst känningar så bestämde vi oss för att den här blir det. Alla som är allergiker tål inte Cornish Rex, det är olika från person till person, det bäst är om man kan få prova klappa och gosa lite och se om man reagerar. Vill du veta mer kan du läsa om kattrasen på Rexringen.nu.
Katten med svart nos ska bli vår, de andra två småttingarna är kullsyskonen och den stora svarta är mamman. Hon ser lite extra korthårig ut eftersom katterna ofta tillfälligt tappar pälsen när dom får ungar. Hon var superfin och gosig ändå! Åh, är det november snart?
Musiken är precis som i min E3-video gjord av Chetreo.
Nu har det gått en månad sedan lilla Dante flyttade hem till mig och jag tog mig an rollen som tokig kattkvinna.
